Innehållsförteckning
Vikingarna har varit en del av mänsklighetens historia i århundraden och lämnat ett outplånligt avtryck på många kulturer och platser. Men ett mysterium som länge har förbryllat historikerna är varför de lämnade Nordamerika.
Från deras nordiska kolonier på Grönland till deras västliga bosättning nära L'Anse aux Meadows, Newfoundland och Labradors kust, finns det många obesvarade frågor kring deras avresa.
Nya arkeologiska fynd har dock kastat ljus över denna gamla fråga, och experter kan nu erbjuda några spännande teorier om varför vikingarna och de nordiska grönländarna gav sig av.
Orsakerna är bland annat klimatförändringar, den hårda terrängen och konflikter med lokala stammar.
Innehållsförteckning
Nordamerikansk bosättning på Grönland
Den nordiska bosättningen på Grönland och det nordamerikanska fastlandet är en av de mest kända berättelserna om upptäcktsresor före Columbus.
Precis som Columbus upptäckte Amerika upptäckte Leif Erikson den första vikingabosättningen på Grönland. Vikingarnas expansion var möjlig tack vare deras avancerade sjöfartsteknik som gjorde att de kunde trotsa de förrädiska vattnen i Nordatlanten.
De nordiska bosättningarna på Grönland började omkring 985 e.Kr. när Eirik Thorvaldsson seglade västerut från Island och först landade och bosatte sig på Grönland. Andra nordiska bosättare följde honom snart, och under århundradena blomstrade denna bosättning och ett blomstrande jordbruks- och fiskesamhälle etablerades.
De isländska sagorna berättar hur dessa nybyggare tog sig så långt västerut som till Newfoundland på jakt efter guld och silver. Det finns dock inga bevis för att de någonsin träffade på indianer eller bosatte sig på det nordamerikanska fastlandet.
Bekräftade nordiska platser finns idag på Grönland och på platser i östra Kanada som Meadows. Nordiska sagor beskriver möten med indianer på det som idag är känt som Baffinöarna och på Kanadas västkust.
Se även: Hade romarna stål? Godthåb på Grönland, ca 1878Nationalmuseet - Danmarks nationalmuseum från Danmark, CC BY-SA 2.0, via Wikimedia Commons
Bosättningar vid L'Anse aux Meadows
Denna vikingabosättning upptäcktes av den norske upptäcktsresanden Helge Ingstad 1960 och beboddes för första gången omkring år 1000 e.Kr. och varade kanske i några decennier innan den övergavs. [1]
Man tror att denna bosättning var en bas för utforskning längre ner längs den kanadensiska kusten, men varför den övergavs har förblivit oklart.
Det fanns få fjordar längs denna kuststräcka, vilket gjorde det svårt för dem att hitta en lämplig hamn. När de landsteg mötte de ursprungsbefolkningen Beothuks, som senare skulle spela en viktig roll i deras sagor.
Bortsett från vikingarnas närvaro på Grönland är detta den enda bekräftade fornnordiska platsen i denna region.
Östra bosättningen på Baffin Island
Nordiska upptäcktsresande skulle senare sprida sig från denna plats till Baffinöarna och möjligen ännu längre västerut längs Kanadas kust.
Enligt de nordiska sagorna utforskade Leif Eriksson, son till den norske kungen, en region som de kallade Vinland (som kan ha legat i nuvarande New England) och hittade vilda druvor, platta stenar och järnverktyg.
Relationerna mellan nordborna och indianerna var ofta fientliga, vilket beskrivs i de isländska sagorna, så det är osannolikt att några bosättningar skulle ha etablerats utanför Newfoundland.
Västra bosättningen
Vid mitten av 1300-talet hade alla nordiska bosättningar övergivits. Det är omöjligt att veta vad som orsakade dessa koloniers nedgång.
Nordmännen landstiger på Island. Målning av Oscar Wergeland (1909)Oscar Wergeland, Offentlig domän, via Wikimedia Commons
Den mest kända nordiska bosättningen låg nära L'Anse aux Meadows, som tros ha varit bebodd under åtminstone några decennier. Denna plats gav de nordiska bosättarna tillgång till värdefulla resurser som havsis, valrossbetar och timmer som kunde användas eller säljas på europeiska marknader. [2]
Se även: Topp 9 blommor som symboliserar modDet är dock troligt att klimatförändringar och minskande resurser, såsom valrosselfenben, spelade en roll.
Vikingarna var de första européerna som utforskade och bosatte sig i Nordamerika, men deras bosättningar blev inte långlivade. Trots det lämnade de ett bestående arv i den nordamerikanska kulturen genom sina berättelser om utforskning och upptäckt, som fortfarande hyllas idag.
Klimatförändringar och den lilla istiden
En möjlig orsak till att vikingarna lämnade Nordamerika är klimatförändringarna, särskilt under den period som kallas den lilla istiden (1400-1800 e.Kr.).
Under denna tid sjönk medeltemperaturen på Grönland och i Europa avsevärt, vilket kan ha orsakat en minskning av resurser som fisk och timmer som var nödvändiga för att de nordiska bosättarna skulle kunna överleva.
Detta kan ha tvingat dem att överge sina bosättningar på Grönland och L'Anse aux Meadows och bara lämna kvar små bosättningar på Baffinöarna [3].
Även om deras bosättningar inte blev långlivade öppnade de en ny gräns för européerna och introducerade dem till en helt annan kultur.
Störningar av handel och resurser
En annan möjlig orsak till att vikingarna lämnade Nordamerika var störningar av handel och resurser. När Europa växte fram under medeltiden var vikingahandlare tvungna att konkurrera med större europeiska makter om tillgång till resurser som fisk, timmer och metallmalm.
Detta kan ha tvingat dem att minska sin verksamhet i Nordamerika eller helt överge sina bosättningar på grund av bristen på lönsamma handelsvägar.
Religiösa och kulturella skillnader
Konstnärsritning av kung Olaf Tryggvason av NorgePeter Nicolai Arbo, Offentlig domän, via Wikimedia Commons
De nordiska nybyggarna kan också ha drivits bort av religiösa och kulturella skillnader. De indianer de mötte hade sina egna trosuppfattningar och värderingar, som kan ha krockat med deras världsbild.
Detta kunde ha lett till bristande förtroende mellan de två grupperna och så småningom till konflikter.
De interna faktorerna i de nordiska bosättningarna kan också ha bidragit till deras nedgång. Med brist på resurser och ett fientligt landskap kan bosättarna ha varit oförmögna att försörja sig själva eller öka sin befolkning.
Andra faktorer
Förutom klimatförändringar, handelsstörningar och kulturella skillnader kan det ha funnits andra faktorer som ledde till nedgången för de nordiska bosättningarna i Nordamerika. Dessa kan omfatta förändringar i den globala ekonomin eller politiska maktförhållanden, sjukdomar och svält samt naturkatastrofer som torka eller översvämningar.
Slutsats
Även om de nordiska bosättningarna i Nordamerika var kortlivade är de fortfarande en viktig del av historien som en period av utforskning och upptäckt som formade det kulturlandskap vi känner till idag.
Arkeologiska bevis tyder på att det kan ha berott på en kombination av faktorer, inklusive klimatförändringar, störningar i handel och resurser, fientliga relationer med lokala indianstammar och mer. I slutändan kommer den verkliga orsaken till deras avresa sannolikt att förbli okänd.
Deras arv och berättelser finns dock kvar i vårt kollektiva minne och påminner oss om de otroliga bedrifter som våra förfäder utförde i sin jakt på upptäckter.